Var är lyckan? jag har räknat till hundra. Men kan inte finna, vill ba vräka min undran

Men den förblir, vägrar att ge sig av. Försöker att simma men det är svart på mitt hav.

Men vart är min fråga? snart vill jag våga släppa allt och börja om från start med en låga

Bli av denna plåga som förtrycker min själ, leva bra och utan undanflykter må bra.

Men sorgen tar över och dränker mig i tårar, pass jag tar och skänker mig till ovan.

Men hoppet lever än, väntar till sista slagen, ställer mig upp för jag ska gå till sista dagen

Jag ligger på botten och vrider mig av smärta, laddar min penna och skriver från mitt hjärta

mina läppar skrattar men min själ gråter blod, när händerna darrar och benen ger vika

jag är sårad och skildrad, låter tårarna rinna